Tack allihopa. Här kommer sista sträckan på bonusresans "tur", returen kommer först om några veckor. Detta var Taipei - Fukuoka. Anledningen till att vi valde denna stad som destination var för att det var den eller Bali där vi kunde få tre bonusplatser på ett Hello Kitty-flygplan. Tanken var som present till den äldre dottern. Vi hade nu kunnat ta igen oss över natten på ett Airbnb-boende i närheten av flygplatsen.
Incheckning, gick dock inte lösa på detta ställe då vi redan vet incheckade hela vägen från Sverige och här finns bara automater, ingen bemannad disk.
Kände ju dock ett otroligt ha-begär efter de speciella boarding-korten, så vi stegade till kön för Royal Laurel där "kövakten" tog våra gamla boardingkort och löste det på en gång utan att vi ens behövde gå fram till disken.
Man hade tre eller fyra olika lounger alldeles intill varandra att välja på. Vi valde första bästa, som inte var the Garden, utan Infinity. Där togs vi oss frukost och det påminde om en standard-buffé på valfritt stadshotell i Sverige, plus lite asiatisk touch och starksprit.
Temat på planet var Bad Badtz Maru. Tyvärr var menyerna och bakgrundsvideon innan take-off det enda med tema när man satt i business.
Frukost, då detta var ett morgonflyg, erbjöds i tre varianter, västerländsk, japansk eller kinesisk. Eftersom flyget avgick från republiken Kina, eller som en taiwanes sa "det Kina som förlorade kriget" så körde jag på kinesiskt. Varför inte ta seden dit jag kommit, så länge som jag slipper den där simmiga "rice congee"-smörjan. Dessutom brukar mat från Din Tai Fung smaka bra.
Tyvärr blev jag besviken. Soppan smakade som hyfsad kycklingbuljong, men inte särskilt mer spännande än så. Förstod inte riktigt vad gelatinklumpen jag fick på sidan om var, om det var en del av maten, en aptitretare eller efterrätt.
Så hur ser stolarna ut i denna 777-300 i regional business?
Rymligt om du är cirka 80 cm.
Bra benutrymme om du är 101 cm.
Juste med sovplats och flygvärdinnan kom ut med en tjock filt utan att jag behöver be om det.
Inte bara i first som man får plats två vid ett bord.
Post weaning meal for infant. Ingen hit hos dottern, tyvärr somnade den äldre som hade Child Meal beställt, där jag är rätt så säker på att maten skulle gå i Hello Kitty-tema.
Bra stolar även för mig, men tycker nog att det är lättare att kommunicera om man åker två och väljer aisle-stolarna bredvid varandra, snarare än att seata sig tillsammans i mitten, skiljeväggen gör att man måste böja sig fram ganska mycket. Tänk om man hade sådana här stolar i Europa för flygningar på två timmar! Inget amenity kit här. På den längre flygningen fick vi en nessesär med Salvatore Ferranto-prylar.
Efter fyra nätter i Fukuoka bar det av tillbaka till Taipei och Taiwan. Här hade vi bokat Vanilla Air, som snart går i graven och kommer enbart flyga under namnet Peach. Incheckning sköttes av moderbolaget ANA. Hade hemska tankar om att sitta i två timmar med 29 tum mellan stolarna, men det gick faktiskt hyfsat. En helt okej LCC-upplevelse.