Senaste nytt

SAS koldioxidkompenserar Eurobonus-medlemmarnas flygbiljetter

Canadien

Medlem
Då tar vi det igen, Canadien.

Att det förekommer värre utsläpp på andra håll, t.ex. i Kina, och att vi därför inte behöver bry oss, är ett logiskt haltande resonemang. Mycket förenklat kan man reducera ner det till nettoeffekten på klimatutsläpp. Cyklar du till jobbet istället för att ta bilen så har det en positiv nettoeffekt på klimatutsläppen. Väljer du att avstå från att flyga så avgår sannolikt det planet ändå, men om många människor beaktar detta så påverkar det givetvis antalet avgångar och därmed klimatpåverkan. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Absolut, men varför detta fokus på de 2%? Jo för att det är populistiskt lördagsgodis att säga att miljöproblemen beror på rika flygturister medans man undviker prata om hur de övriga 98% av utsläppen ska kunna minskas. Du borde väl kunna medge att även om flyget helt försvann så skulle vi fortfarande ha nästintill lika stora problem, bara förskjutet ett år bakåt?

Visst kan det vara bra om flygets utsläpp minskar 25% på ett år, men resten då? Jag menar inte att man ska ge upp, men frågan behöver lyftas. Kanske solel är grejen, kanske vattenkraft, kanske kärnkraft, men det är basenergin som måste fixas med alla till till buds stående medel inte främst flyget.
 
Jag tycker att detta är väldigt bra gjort av SAS. Jag anser att om skutan ska lyckas vända så har alla ett ansvar att göra vad man kan på sina respektive områden, stora eller små.

Det mesta som har sagts här i tråden är ju rätt och riktigt, men det handlar inte om att göra det ena eller det andra, man måste göra både och.

När vi pratar om klimatpåverkan så är det i huvudsak de sk växthusgaserna som bidrar, dvs. koldioxid, metan, olika köldmedel och några ytterligare gaser, men där koldioxid är den största. Koldioxid uppkommer vid förbränning av material innehållandes kol. Det kan vara trä, kol, metan, olja, sopor mm. Det som händer är alltså att man frigör kol som varit bundet i andra material.
Balans har man när man lyckas binda lika mycket kol som man frigör.
När man förbränner olja och kol, som det tagit väldigt lång tid att bilda, så frigör man så mycket kol på kort tid att naturen inte hinner med att absorbera detta.
Eftersom vi idag har nått en viss obalans så måste vi faktiskt binda mer kol än vad vi frigör.
För att ändå kunna behålla vårt sätt att leva så kräver det att vi hittar sätt att få ut lika mycket energi för en mindre mängd koldioxid och/ eller att vi lär oss att använda den energi vi får ut på ett effektivare sätt.

Och för att naturen ska ha någon rimlig chans att absorbera den koldioxid som frisläpps så bör bränslena komma från den typen av material som är absorbenterna, dvs. träd och växter.

Men, det går ju också att få ut energi utan förbränning, t ex genom att använda sig av sol, vind eller vatten. Kärnkraft är ju också koldioxidfri, men där finns ju många andra utmaningar.

Som någon sa tidigare så är ju den stora boven i dramat den basenergi som krävs för att driva samhället. I Sverige så är den dock inte ett stort problem då den mesta energin är koldioxidfri. Vad är då nästa stora område att försöka förbättra? Jo, transportsektorn så klart. Vad ingår i den då? Jo, det är bilar, bussar, tåg, båtar, lastbilar, flygplan mm.

I det här forumet så får man lätt intrycket av att det pågår en hetsjakt på flyget, men jag vill nog påstå att man försöker sig på att omvandla hela transportsektorn i görligaste mån. Allt fler bussar drivs av miljövänligare bränslen. Här i Malmö så drivs vissa bussar t o m av el. Det finns en plan för en årlig utspädning av bensinen med förnyelsebar etanol. Biltullar i städerna för att man ska köra mindre bil där är också något som införts på sina ställen. Och på flyget har man nu infört skatt, vilket ju dessutom redan finns på bilbränsle. Flygskattens utformning kan ju diskuteras, vilket den också görs i en annan tråd
I andra länder så kan sitautionen se helt annorlunda ut. I t ex Kina så har man mycket att göra gällande sin försörjning av basenergi. Där arbetar man på att lämna kolet och hitta andra alternativ. Med det resonemang som förs lite här och var i den här tråden så skulle vi i Sverige inte behöva göra någonting så länge Kina inte har uppnått samma koldioxidfria nivå som oss för sin basenergi. Det är ett märkligt resonemang tycker jag.

Utöver detta så kan Sverige också skicka bidrag för att hjälpa andra länder att hitta klimatsmarta lösningar. Och det är ju precis vad SAS klimat-/koldioxidkompensation också gör. SAS skickar pengar för att hjälpa projekt som syftar till att skapa koldioxidfria energilösningar som sol- eller vindkraft men också till att binda mer kol genom att t ex plantera träd.

Som jag sa inledningsvis, alla måste bidra på sitt sätt, i stort och smått, och det trycker jag att SAS initiativ är ett bra exempel på.

Bra jobbat SAS!
 

Jönsson

Medlem
Jag tycker att detta är väldigt bra gjort av SAS. Jag anser att om skutan ska lyckas vända så har alla ett ansvar att göra vad man kan på sina respektive områden, stora eller små.

Det mesta som har sagts här i tråden är ju rätt och riktigt, men det handlar inte om att göra det ena eller det andra, man måste göra både och.

När vi pratar om klimatpåverkan så är det i huvudsak de sk växthusgaserna som bidrar, dvs. koldioxid, metan, olika köldmedel och några ytterligare gaser, men där koldioxid är den största. Koldioxid uppkommer vid förbränning av material innehållandes kol. Det kan vara trä, kol, metan, olja, sopor mm. Det som händer är alltså att man frigör kol som varit bundet i andra material.
Balans har man när man lyckas binda lika mycket kol som man frigör.
När man förbränner olja och kol, som det tagit väldigt lång tid att bilda, så frigör man så mycket kol på kort tid att naturen inte hinner med att absorbera detta.

Eftersom vi idag har nått en viss obalans så måste vi faktiskt binda mer kol än vad vi frigör.

För att ändå kunna behålla vårt sätt att leva så kräver det att vi hittar sätt att få ut lika mycket energi för en mindre mängd koldioxid och/ eller att vi lär oss att använda den energi vi får ut på ett effektivare sätt.

Och för att naturen ska ha någon rimlig chans att absorbera den koldioxid som frisläpps så bör bränslena komma från den typen av material som är absorbenterna, dvs. träd och växter.

Men, det går ju också att få ut energi utan förbränning, t ex genom att använda sig av sol, vind eller vatten. Kärnkraft är ju också koldioxidfri, men där finns ju många andra utmaningar.

Som någon sa tidigare så är ju den stora boven i dramat den basenergi som krävs för att driva samhället. I Sverige så är den dock inte ett stort problem då den mesta energin är koldioxidfri. Vad är då nästa stora område att försöka förbättra? Jo, transportsektorn så klart. Vad ingår i den då? Jo, det är bilar, bussar, tåg, båtar, lastbilar, flygplan mm.

I det här forumet så får man lätt intrycket av att det pågår en hetsjakt på flyget, men jag vill nog påstå att man försöker sig på att omvandla hela transportsektorn i görligaste mån. Allt fler bussar drivs av miljövänligare bränslen. Här i Malmö så drivs vissa bussar t o m av el. Det finns en plan för en årlig utspädning av bensinen med förnyelsebar etanol. Biltullar i städerna för att man ska köra mindre bil där är också något som införts på sina ställen. Och på flyget har man nu infört skatt, vilket ju dessutom redan finns på bilbränsle. Flygskattens utformning kan ju diskuteras, vilket den också görs i en annan tråd
I andra länder så kan sitautionen se helt annorlunda ut. I t ex Kina så har man mycket att göra gällande sin försörjning av basenergi. Där arbetar man på att lämna kolet och hitta andra alternativ. Med det resonemang som förs lite här och var i den här tråden så skulle vi i Sverige inte behöva göra någonting så länge Kina inte har uppnått samma koldioxidfria nivå som oss för sin basenergi. Det är ett märkligt resonemang tycker jag.

Utöver detta så kan Sverige också skicka bidrag för att hjälpa andra länder att hitta klimatsmarta lösningar. Och det är ju precis vad SAS klimat-/koldioxidkompensation också gör. SAS skickar pengar för att hjälpa projekt som syftar till att skapa koldioxidfria energilösningar som sol- eller vindkraft men också till att binda mer kol genom att t ex plantera träd.

Som jag sa inledningsvis, alla måste bidra på sitt sätt, i stort och smått, och det trycker jag att SAS initiativ är ett bra exempel på.

Bra jobbat SAS!
Är du en sådan där miljöbolsjevik som inte bidrar med något? ;)
 
Jag anser detta är mycket bra gjort av SAS. Varje bransch, oaktat andelen av de globala utsläppen har sina egna utmaningar och sin egen väg att gå.

Dessutom tror jag SAS rent kommersiellt kan vinna på att ha en tydligare hållbarhetsprofil. I Dagens Industri idag finns ett läsvärt reportage om hur trendkänsliga och kapitalstarka kundgrupper idag förändrar sitt resemönster. Det är trender som tar väldigt många år att se men om 20 år kommer nog många resa på andra sätt än idag.
 

Attachments

  • 3DE24640-5E64-4CF8-8E19-9ACB7F09B5AD.jpeg
    3DE24640-5E64-4CF8-8E19-9ACB7F09B5AD.jpeg
    74,1 KB · Visningar: 303

Kimmen00

Medlem
Jag anser detta är mycket bra gjort av SAS. Varje bransch, oaktat andelen av de globala utsläppen har sina egna utmaningar och sin egen väg att gå.

Dessutom tror jag SAS rent kommersiellt kan vinna på att ha en tydligare hållbarhetsprofil. I Dagens Industri idag finns ett läsvärt reportage om hur trendkänsliga och kapitalstarka kundgrupper idag förändrar sitt resemönster. Det är trender som tar väldigt många år att se men om 20 år kommer nog många resa på andra sätt än idag.

Va bra.. Då blir det färre folk i loungen.
 
Är du en sådan där miljöbolsjevik som inte bidrar med något? ;)

Det har nog inte undgått någon som läst andra inlägg från mig att jag arbetar med hållbarhetsfrågor. Då kan man ju undra varför en sådan som jag är med i ett forum för frekventa resenärer? Är inte det hyckleri? Nja, snarare handlar det nog om att det är den verklighet vi lever i.

Jag jobbar globalt med dessa frågor och då måste jag resa emellanåt, men det handlar om att vara en medveten resenär. För mig är en medveten resenär inte enbart den som vet hur man tjänar in mest poäng eller billigast kan resa i premiumkabin. För mig handlar det också om att välja rätt transportmedel vid rätt tillfälle och att ha en bredare förståelse för hur ens resor påverkar sin omvärld och därmed göra medvetna val.

Vi lever alla i vår egen verklighet och att tala om vad folk ska göra är inte min melodi, men jag är övertygad om att alla kan bidra på sitt sätt, i stort och i smått.
I vissa fall så träder andra aktörer in och "hjälper" oss att göra "rätt" genom lagstiftning och skatter eller så startar andra initiativ liknande det som SAS nu har presenterat.
 

ZZZebra

Medlem
Jag instämmer med dem som tycker att det är bra att SAS klimatkompenserar för Eurobonus-medlemmar.

Tyvärr känns hela miljödebatten helt urspårad (bokstavligen) eftersom man väldigt ofta i media framhåller de negativa sidorna för flyg- eller vägtrafik medan man lovordar allt som går på räls. Ett par exempel:
  • Hur ofta hörs inte upprörda röster om att flygbränslet är skattebefriat? Ja, det är det ju enligt internationella konventioner. Men vilka skatter belastas då järnvägen med för tågen och det bränsle de använder?

    Spoiler Alert:

    Om du förbrukat el för drift av tåg eller annat spårbundet transportmedel (exempelvis spårvagn och tunnelbana) har du rätt till skattebefrielse. Du behöver inte heller betala skatt vid elförbrukning för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan elförbrukning. Här ingår elförbrukning för drift av signaler, växeluppvärmning och säkerhetsanordningar längs banlinjen.

    Skattebefrielse/nedsättning gäller även för fossila bränslen som används.

    Källa: Skatteverket

    Ofta nämns flygets "skattefrihet", men skulle järnväg och flyg bära sina egna kostnader skulle det vara till mycket stor nackdel för tågen, se mer nedan.

  • Det är väldigt vanligt att man tittar på just den energiförbrukning som går åt för själva resan men helt bortser från den enorma miljöskuld som uppstår när man bygger järnväg. Någon nämnde att det ger några kilo koldioxidutsläpp på 50 resor. Nja, då har man nog bortsett från allt vad som krävs för att bygga en bana.

    Alla seriösa forskare och utredare är överens om att det uppstår en mycket stor klimatskuld. Beroende på vem man frågar så varierar tiden för när nettoutsläppen är nere till noll. Trafikverkets utredning som ofta åberopas gör det sannolikt till 25-35 år, men kan bli längre om trafiktillväxten blir lägre än väntat.

    De genomförda analyserna visar att de ingångsvärden och antaganden som används i beräkningarna har stor inverkan på det ackumulerade nettoutsläppet av växthusgaser från höghastighetsjärnvägen (dvs. utsläpp under byggnation och drift samt vinster från överflyttning av resor från flyg och väg till järnväg). I Huvudkalkylen är det ackumulerade nettoutsläppet av växthusgaser noll cirka 25-35 år efter trafikstart beroende på osäkerhetsintervallet för klimatkalkylen. Vid andra antaganden om överflyttning från flyg, höghöjdsfaktor och eventuellt reducerat utsläpp under byggtid kan tiden då det ackumulerade nettoutsläppet av växthusgaser är noll variera från 4 till 35 år efter trafikstart. Poängteras bör att det kan finnas scenarier där det tar ännu längre tid för det ackumulerade nettoutsläppet att bli noll, till exempel om trafiktillväxten blir lägre än väntat.

    Källa: Trafikverket (se sammanfattningen på sid 4, tredje stycket)

  • Ekonomin, idag är spårtrafiken helt beroende på bidrag. SJ som bolag kan visa vinst, men det det beror bara på att de inte betalar vad det kostar att bygga och underhålla järnvägen som istället betalas av alla skattebetalare oavsett om de åker tåg eller inte. Skulle trafikbolagen helt stå för vad all infrastruktur kostar så skulle alla tågbiljetter flerfaldigas i pris.

    Siffrorna för 2018 finns inte ännu, men för 2017 så skriver Trafikverket:

    2017 motsvarade intäkterna från banavgifterna 18 procent av Trafikverkets kostnader för drift och underhåll. De svenska banavgifterna hör till de lägsta i Europa

    Notera att detta gäller drift och underhåll. För en höghastighetsbana så tillkommer alltså de 300 miljarderna som banan kostar (finns olika kostnadsberäkningar)

    Källa: Trafikverket
Vi skall självklart vara rädda om miljön, det är nog de allra flesta överens om. Men att inte göra en fullständig konsekvensanalys är nog det sämsta.

Personligen tror jag att alla trafikslag behövs men att vi skall stimulera aktiviteter som gör det lönsamt att resa klimatsmart och att varje trafikslag skall bära sina kostnader:

- då kan priserna på fordonstrafik initialt höjas men bör sedan sjunka i takt med att eldrift ökar och bättre batteriteknik kommer. Höj skatterna eller förbjud fordon med höga utsläpp (men givetvis med rimlig framförhållning)
- detsamma gäller för flygtrafiken. Man har tidigare förbjudit högljudda flygplan, finns inget som hindrar att man på sikt gör liknande för utsläpp.
- för järnvägstrafiken är det knepigare. Med osubventionerade biljetter måste man inse att biljettpriserna skulle öka mycket kraftigt och då kommer ingen/liten trafiktillväxt göra att tiden till det ackumulerade nettoutsläppet blir noll blir mycket lång. Så järnvägen kanske skall subventioneras, men i så fall bara till dess att utsläppen från övriga trafikslag har minskat till mycket låga värden.
 

Jönsson

Medlem
Jag instämmer med dem som tycker att det är bra att SAS klimatkompenserar för Eurobonus-medlemmar.

Tyvärr känns hela miljödebatten helt urspårad (bokstavligen) eftersom man väldigt ofta i media framhåller de negativa sidorna för flyg- eller vägtrafik medan man lovordar allt som går på räls. Ett par exempel:
  • Hur ofta hörs inte upprörda röster om att flygbränslet är skattebefriat? Ja, det är det ju enligt internationella konventioner. Men vilka skatter belastas då järnvägen med för tågen och det bränsle de använder?

    Spoiler Alert:

    Om du förbrukat el för drift av tåg eller annat spårbundet transportmedel (exempelvis spårvagn och tunnelbana) har du rätt till skattebefrielse. Du behöver inte heller betala skatt vid elförbrukning för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan elförbrukning. Här ingår elförbrukning för drift av signaler, växeluppvärmning och säkerhetsanordningar längs banlinjen.

    Skattebefrielse/nedsättning gäller även för fossila bränslen som används.

    Källa: Skatteverket

    Ofta nämns flygets "skattefrihet", men skulle järnväg och flyg bära sina egna kostnader skulle det vara till mycket stor nackdel för tågen, se mer nedan.

  • Det är väldigt vanligt att man tittar på just den energiförbrukning som går åt för själva resan men helt bortser från den enorma miljöskuld som uppstår när man bygger järnväg. Någon nämnde att det ger några kilo koldioxidutsläpp på 50 resor. Nja, då har man nog bortsett från allt vad som krävs för att bygga en bana.

    Alla seriösa forskare och utredare är överens om att det uppstår en mycket stor klimatskuld. Beroende på vem man frågar så varierar tiden för när nettoutsläppen är nere till noll. Trafikverkets utredning som ofta åberopas gör det sannolikt till 25-35 år, men kan bli längre om trafiktillväxten blir lägre än väntat.

    De genomförda analyserna visar att de ingångsvärden och antaganden som används i beräkningarna har stor inverkan på det ackumulerade nettoutsläppet av växthusgaser från höghastighetsjärnvägen (dvs. utsläpp under byggnation och drift samt vinster från överflyttning av resor från flyg och väg till järnväg). I Huvudkalkylen är det ackumulerade nettoutsläppet av växthusgaser noll cirka 25-35 år efter trafikstart beroende på osäkerhetsintervallet för klimatkalkylen. Vid andra antaganden om överflyttning från flyg, höghöjdsfaktor och eventuellt reducerat utsläpp under byggtid kan tiden då det ackumulerade nettoutsläppet av växthusgaser är noll variera från 4 till 35 år efter trafikstart. Poängteras bör att det kan finnas scenarier där det tar ännu längre tid för det ackumulerade nettoutsläppet att bli noll, till exempel om trafiktillväxten blir lägre än väntat.

    Källa: Trafikverket (se sammanfattningen på sid 4, tredje stycket)

  • Ekonomin, idag är spårtrafiken helt beroende på bidrag. SJ som bolag kan visa vinst, men det det beror bara på att de inte betalar vad det kostar att bygga och underhålla järnvägen som istället betalas av alla skattebetalare oavsett om de åker tåg eller inte. Skulle trafikbolagen helt stå för vad all infrastruktur kostar så skulle alla tågbiljetter flerfaldigas i pris.

    Siffrorna för 2018 finns inte ännu, men för 2017 så skriver Trafikverket:

    2017 motsvarade intäkterna från banavgifterna 18 procent av Trafikverkets kostnader för drift och underhåll. De svenska banavgifterna hör till de lägsta i Europa

    Notera att detta gäller drift och underhåll. För en höghastighetsbana så tillkommer alltså de 300 miljarderna som banan kostar (finns olika kostnadsberäkningar)

    Källa: Trafikverket
Vi skall självklart vara rädda om miljön, det är nog de allra flesta överens om. Men att inte göra en fullständig konsekvensanalys är nog det sämsta.

Personligen tror jag att alla trafikslag behövs men att vi skall stimulera aktiviteter som gör det lönsamt att resa klimatsmart och att varje trafikslag skall bära sina kostnader:

- då kan priserna på fordonstrafik initialt höjas men bör sedan sjunka i takt med att eldrift ökar och bättre batteriteknik kommer. Höj skatterna eller förbjud fordon med höga utsläpp (men givetvis med rimlig framförhållning)
- detsamma gäller för flygtrafiken. Man har tidigare förbjudit högljudda flygplan, finns inget som hindrar att man på sikt gör liknande för utsläpp.
- för järnvägstrafiken är det knepigare. Med osubventionerade biljetter måste man inse att biljettpriserna skulle öka mycket kraftigt och då kommer ingen/liten trafiktillväxt göra att tiden till det ackumulerade nettoutsläppet blir noll blir mycket lång. Så järnvägen kanske skall subventioneras, men i så fall bara till dess att utsläppen från övriga trafikslag har minskat till mycket låga värden.
Bra skrivet. En invändning är dock att majoriteten av våra flygplatser också är skattefinansierade och absout inte lönsamma. Liksom alla andra landtransporter. Det är inget unikt för tågtrafik. Det är bara ett fåtal svenska flygplatser som bär sin egen kostnad och de kommunala flygplatserna skulle inte överleva utan stödpengar. Anser att infrastruktur är en av de saker som behöver finansieras med skattepengar med tanke på hur vårt land ser ut geografiskt. Annars skulle delar av landet dö ut (ytterligare) och näringslivet drabbas hårt.
 
Toppen